- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Litteraturhistoriska afhandlingar /
21

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Välkomna här,
Fagrare än båd’ blommor och bär,
Mina döttrar kär’!
Kommen hit och stånden mig när’.


Misericordia och Pax söka att försvara Humanum Genus,
Veritas och Justitia tala emot honom. Gud skickar efter
Humani Generis själ; Pax tager den ifrån den onde
engeln och Misericordia framförer den med dessa ord:

Här är menskan förvisst —
Och lättare är hon än löfvet på qvist [1].
Fast hon fallit för list,
Din nåd henne gif, o Herre, till sist.


Man snarare kan förmoda än får visshet om, att
Humanum Genus frälsas. Den onde engeln blifver qvar
i helvetet, men hvart de öfriga personerna, uttryckligen
de sju dödssynderna, taga vägen, derom erfar man ingenting.
Det må anmärkas såsom en sällsamhet, att Gud i
egen person håller följande epilog, sedan han slutat ett
tal, som har afseende på pjesens syftning:

Ett exempel här blifve allom till del,
Att göra hvad godt är och bättra sin’ fel,
Nu slutas vårt spel.
Från synden er vänden:
I tid det fulländen;
Ty tänken på änden.
Te Deum laudamus!


Detta är i sjelfva verket moralen i detta skådespel,
hvilket är en väl anlagd och mycket omvexlande allegori;
ehuru det säkerligen är så gammalt som från Henrik VI:s
tid, så är det likväl af en beskaffenhet, som
tillkännagifver, att det måste hafva haft föregångare af
samma slag, innan det kunnat hinna en så hög grad af
fulländning. Vid slutet af stycket är en förteckning på
karaktererna, icke mindre än 36 till antalet (inbegripna
två Vexillatorer), så att dess uppförande måste hafva

[1] En liknelse, som ofta förekommer i de gamla skådespelen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:54:39 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bemsamlade/8/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free