- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Litteraturhistoriska afhandlingar /
29

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och de ibland dem, som voro fördelade i två delar,
uppfördes på två särskilda dagar.

Ralph Royster Doyster är till sin intrig
underhållande och väl anlagd, med angenäm blandning af
allvarsam och komisk dialog och en omvexling af
karakterer, hvarigenom den öfverträffar alla andra skådespel
från samma tid. När man ihågkommer, att den kanske
är skrifven på Henrik VIII:s tid, så måste man anse
den för ett mästerstycke. Hjelten är ett slags Jakob
von Tyboe, som förgäfves gör sin kur hos ett
fruntimmer, som redan är förlofvadt med en annan. Till
budbärare och förespråkare hos sitt hjertas dam begagnar
han ett slags tjenare eller sällskapare af parasitslägtet,
Matthew Merrygreek, en ganska komisk personage, som
spelar sin principal många löjliga spratt och slutar med
att förråda hans sak, utan att uppoffra sitt eget intresse.
Denna personage smakar väl här och der något litet af
den s. k. Lasten i moralspelen, men hans humor är
likväl aldrig beroende på den tillfälliga drägten eller yttre
utstyrseln.

Ralph Royster Doyster har onekligen företrädet
framför Gammar Gurtons Needle, hvars hela intrig
består deri, att en gammal gumma förlorar en nål,
hvarmed hon lagat en enfaldig landtmans byxor, men
slutligen efter mångfaldigt sökande och bråk återfinner den,
qvarsittande i besagde plagg på ett ställe, der den icke
kunde undgå att mycket inkommodera. Karaktererna
äro alla rustika, med några få undantag, och dialogen
är vanligen hållen i den bredaste provinsdialekt, och
gifver ingen föreställning om det språk, som i allmänhet
begagnades den tiden. Der och hvar finnes humor, men
af det gröfsta slag, och infall förekomma, som stundom
äro rätt roliga. Så får t. ex. en det infallet att tända ljus
på ett par kattögon i mörkret och blåsa på dem för att
få dem att brinna riktigt klart. — Detta skådespel
uppfördes sannolikt första gången i Cambridge år 1566.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:54:39 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bemsamlade/8/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free