- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Litteraturhistoriska afhandlingar /
67

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Skall måla detta träd — just detta träd.
Kan du måla ett smärtans skri?
Målaren: Ja, så att man ser det, herre!
Hieron.: Ja, ett skri bör det vara; – –
Väl, måla mig en yngling genomstungen
Af bofvars svärd och hängd i detta träd.
– – – Kan du måla en mördare?
Målaren: Det ansvarar jag för, herre!
Jag känner dragen af de största skurkar,
Som lefvat uti detta kungarike.
Hieron.: O, gör dem värre, mycket värre. Sträck ut din konst – –
Gör dem med skägg af Judas’ egen färg,
Med ögonbryn kolsvarta! — Kom ihåg det.
Men sedan — efter ett våldsamt gny —
Låt mig komma i linnet med min rock under armen,
Med min fackla i hand och med svärd, som är draget,
Och med dessa ord:
Hvad buller här? hvem skrek Hieronimo? —
– – – Kan du måla det?
Målaren: Ja, herre!
Hieron.: Välan, herre! Låt mig då komma. – – Låt mig vandra
från allé till allé, låt mig gå der med en förstörd uppsyn,
och låt mitt hår lyfta min nattmössa i höjden. — Låt
skyarna tjockna, låt månen mörkna, låt stjernorna slockna, låt
vinden tjuta, låt klockorna klämta, låt ugglorna skrika, låt
grodorna qväka, låt minutslagen knarra, låt klockan slå tolf. —

Och så till slut, min herre, låt mig spritta till, då jag
ser en man hänga och sväfva fram och åter, som ni vet, att
vinden gör med en aom är hängd — och jag springer fram
i ett ögonblick för att skära ned honom – –

Och när jag ser på honom vid skenet af en fackla, finner
jag, att det är min son Horatio. – –
Der skall ni lägga in eld, der skall ni lägga in eld.
Gör mig som gamle Priamus af Troja,
Som skriker «elden är lös, elden är lös!» —
Med facklan lyft i höjd. – – Låt mig förbanna,
Låt mig skrika, låt mig rasa, gör mig galen,
Gör mig klok igen, låt mig förbanna helvetet,
Låt mig besvärja andar — lemna mig till slut
Från mina sinnen — och så vidare.
Målaren: Skall det sluta med det?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:54:39 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bemsamlade/8/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free