- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Litteraturhistoriska afhandlingar /
112

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

— ingen yttre handling. Kollisionen utkämpas inom
hjeltens eget bröst, och styckets hela intresse ligger i
anblicken af den mästerligt tecknade inflytelsen af ett
så förfärligt tragiskt patos på en karakter med den
subjektiva bestämdhet som Hamlets. Shakspeare skulle
hafva kunnat låta samma patos inverka annorlunda på
en annorlunda bestämd karakter: han kunde hafva gjort
den tragiska konflikten till en yttre i stället för en inre,
och derur låtit handlingar af flerfaldig beskaffenhet
resultera, alltefter de olika karakterernas olika subjektiva
beskaffenhet. Sådan rikedom har subjektiviteten fört
med sig i det moderna dramat. Men annat var
förhållandet med den antika dramaturgen. Hans karakterer
bestämdes af deras patos och bestämdes deraf på
hufvudsakligen enahanda sätt, ty hvarje patos var en yttre lag,
som måste lydas, och för hvilken den handlande
personen var i första rummet ett medel. Derigenom äro
hans dramatiska gestalter äfven urbildliga och idealiska,
och, utan att vara abstraktioner, stå de likväl
abstraktionen så nära som möjligt.

Af denna det gamla dramats karakter följer, att
hela det vigtiga moment, som i den moderna
dramatiska konsten tillkommer skådespelarens aktion, i den
antika dels alldeles bortfaller, dels inlägges i den mera
noggrannt och utförligt utarbetade dialogen. De gamles
skådespelare voro snarare recitatörer än aktörer:
oaktadt all den obestridliga förträfflighet, som med skäl
tillerkännes de gamles dramer, oaktadt all den typiska
fulländning, som tillhörer detta dramats hela
uppställning och anordning, oaktadt all den systematiska
stränghet, hvarmed hvarje patos utpreglar sig i den patetiska
individens handling — kan den moderna läsaren likväl
alltid göra sig den frågan, om han verkligen är
tillfredsställd med hvad han läser eller rättare med det
dramatiska spel, som han måste tänka sig under hvad
han läser. Vi frukta, att äfven den antika poesiens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:45:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/8/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free