- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Litteraturhistoriska afhandlingar /
192

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans glada stunder och hans vårdarinna, då han var
sjuk; men hans hustru var hon endast till namnet, och
äfven denna nominella förening var en hemlighet för
verlden. Stella fortfor att erfara till en viss grad
obehagen af en så tvetydig ställning; ty ehuru hon var
bekant med åtskilliga fruntimmer, var deras uppförande
mot henne mera förbehållsamt än vänligt, och förtroligt
umgänge måste hon söka bland Swifts manliga vänner.
Mrs Delany, hustru till Swifts biograf, såg henne vid
denna tid händelsevis en gång. Hon sade sig hafva
blifvit frapperad af hennes ansigtes skönhet och
isynnerhet af hennes vackra svarta ögon. «Hon var», säger
hon, «mycket blek, såg tankfull men icke nedslagen ut
och hade hår svart som en korp.»

Efter sitt giftermål med Stella synes Swift hafva
fördubblat sitt bemödande att förvandla Vanessas
passion till vänskap eller om möjligt gifva den en ny
riktning. Hemligen gift med en annan kunde han ej annat
än vara medveten om, huru illa det anstod honom att
förblifva föremål för en sådan lågande böjelse. Swift
gjorde till och med några fruktlösa försök att gifta bort
henne, hvilka hon upptog såsom dödliga förolämpningar.
Hon hade i början bott i Dublin, men flyttade sedan
till sitt landtgods nära Celbridge, för att der i
ensamhet kunna rufva öfver sin hopplösa passion. Swift synes
hafva förutsett och varnat henne för följderna af detta
steg. Hans bref uppmana henne ständigt att söka
sällskap ute, vara i rörelse och att så mycket som möjligt
söka vända sina tankar från det olyckliga föremål, som
tärde på hennes sinneslugn. Han uppmanar henne till
och med att lemna Irland. Men dessa råd äro städse
blandade med uttryck af ömhet, som äro alltför varma
att ej komma från hjertat, och alltför starka för att
endast vara ämnade att trösta den olyckliga enslingen.
Intill år 1720 synes han aldrig hafva besökt henne i
Celbridge: de hade träffats endast då hon tillfälligtvis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:45:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/8/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free