Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Italien. Inom kort utbröt det krig mellan republiken
Venedig och sultan Selim, i hvilket Spanien deltog
såsom den förras bundsförvant. Under Don Juan d’Austria
bevistade Cervantes det blodiga sjöslaget vid Lepanto,
i hvilket han, ehuru han förut varit sjuk och af
sin officer erhållit det försmådda rådet att hålla sig
under däck medan drabbningen pågick, ådagalade så
mycken tapperhet, att han bemärktes och betackades af
högste befälhafvaren. Emellertid hade hans vunna ära
på den segerrika dagen — det var den 7 Okt. 1571 —
blifvit honom dyrköpt. Han hade erhållit tre blessyrer,
två i bröstet och en i venstra armen, hvilken förblef
stympad för lifstiden. Efter att hafva tillbragt några
månader i Messina, för att vårda sina blessyrer, återtog
Cervantes sin tjenstgöring i spanska arméen i Italien.
Derom är föga annat att säga, än att han följde sin
division på dess fram- och återtåg genom Italien, och
att det vigtigaste, som derunder vederfors honom, var
att han genom sitt förlängda vistande i detta land,
hvarunder han synes hafva åtnjutit temligen mycken
ledighet, fick tillfälle att taga grundlig kännedom om det
italienska folkets seder och dess litteratur. «Cervantes»,
säger hans biograf, «som i mer än sex år egnade sig åt
studium och begrundning af de italienska poeterna och
prosatörerna och åt umgänget med dem, förvärfvade
derunder det kapital af lärdom och bildning, som gör
honom så beundransvärd i hans skrifter. Sannt är, att
några italianismer förekomma i hans språk; men lika
sannt är, att genom detta medel, som var ganska
vanligt bland de mest klassiska författare under detta
sekel, det castilianska språket mycket vann i rikedom, och
att de ställen, som han imiterade eller lånade från
italienska skalder, isynnerhet Ariosto, blefvo hans
egendom derigenom, att han förstod att gifva dem allt det
behag och all den nyhet, som voro tillräckliga att göra
dem till något annat än originalerna. Ej heller förlorade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
