- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Litteraturhistoriska afhandlingar /
273

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

men den allmänna opinionen fördömde den fanatism,
som förestafvade dem. Deremot började man nu märka
tillvaron af reaktionära doktriner, hvilka icke utan
bifall af opinionen höjde sin röst till förmån för den
landsflyktiga Stuartska prinsen, hvilken i sin familjs
olyckor och hatet mot dess förföljare snart fann ett
verksamt stöd för sina anspråk. Saumaise och Naudé
(Salmasius och Naudeus) — begge fransmän, ehuru den
förre var anställd såsom professor vid universitetet i
Leyden, lånade sina pennor till Carl Stuarts försvar i
politiska stridsskrifter, hvilka väckte ej ringa uppseende
och bifall. Äfven åt dessas politiska teorier måste
bibelordet lemna sitt stöd. De mötte motståndare, och bland
dem utmärkte sig genom öfverlägsen bibelkunskap och
skriftställartalang ingen så mycket som skalden Milton.
Reaktionens läror bibehöllo emellertid den slutliga
segren och befästades ytterligare, när de genom Hobbes,
Carl II:s f. d. lärare, ställdes på filosofisk grund och
sattes i ett strängare system. I sitt arbete «De Cive»
(utg. redan 1647) söker han ådagalägga konungamaktens
oinskränkthet och oansvarighet. Tiden lånade ett villigt
öra åt denna lära. Det «Bellum omnium inter omnes»,
från hvilket Hobbes utgår, hade menskligheten på sätt
och vis helt nyligen under trettioåriga krigets och den
engelska statshvälfningens period åter upplefvat: den
borde således känna sig benägen för den ovilkorliga
underkastelse under den absoluta makten, som, enligt
filosofens åsigt, allena skulle kunna garantera dess
trygghet och bestånd. Den lättare litteraturen anslöt
sig snart, efter restaurationen, till det politiska system,
som af Hobbes fått vetenskaplig form och af Carl II
praktisk tillämpning. Otway, Dryden och Butler voro
den absoluta monarkiens varma anhängare, och den
sistnämnde bidrog ej litet genom sin komiska hjeltedikt
Hudibras att i opinionen störta de religiösa och politiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:45:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/8/0280.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free