Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vineam Domini af år 1705 betagit jansenisterna alla
undanflykter i de klyftigheter, i hvilka den religiösa
frågans dogmatiska innehåll omsider upplöst sig, sedan
man omsider, ehuru i försigtiga ordalag, vågat sätta
påfvens och kyrkans auktoritet i fråga, lät erkebiskopen
af Paris, kardinal Noailles, infordra Port-Royal-nunnornas
underskrift på denna nya bulla. De underskrefvo,
men äfven denna gång med förbehåll. Nu förlorade
konungen och hans biktfader tålamodet. De utverkade
sig af den heliga stolen tillåtelse att upphäfva klostret
Port-Royal. Den erhölls och det sätt, hvarpå det
påfliga beslutet verkställdes, gifver en tydlig belysning åt
beskaffenheten af denna långvariga religiösa strid. Det
var partihatet, ordensintresset, som slutligen lyckats för
sig värfva den sårade herrskarfåfängan, den uppskrämda
vidskepligheten för att skoningslöst tillintetgöra ett
samfund, hvars egentliga brott bestod deri, att det
öfverträffade jesuiternas i anseende, i lärdom, i
undervisningsskicklighet och i kristliga dygder. En polislöjtnant med
en trupp dragoner sändes att verkställa den kungliga
viljan. Klostret Port-Royal förstördes och nunnorna
förflyttades till andra mera lydiga kloster. Dessa
jansenistiska stridigheter voro de sista om icke de enda
rörelser af ett djupare andligt lif under Ludvig XIV:s
så firade styrelse. Sedan de med våld blifvit undertryckta
var allt dödt och stilla, ehuru ett doft missnöje
gäste i sinnena. Från en simpel skoltvist hade den
religiösa frågan genom det starkare partiets blinda och
oefterrättliga förkättringslust blifvit en nationalangelägenhet,
och har i sin utveckling kanske mer än någon
annan offentlig tilldragelse under Ludvig XIV:s regering
bidragit att rigta nationens uppmärksamhet på dess
andliga behof och derigenom rödja väg för de nya åsigter,
som med det nya seklets gryning skulle göra sig gällande.
Att fullständigt reda denna religiösa schism, är
för öfrigt så mycket vanskligare, som i den fina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
