Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dess «dickhirnschaligen Pfaffen» (ett uttryck, som han i
vredesmod lät undfalla sig [1] förblef honom städse en
styggelse, liksom den hycklande moralitet, som skyr
den naiva nakenheten, men så mycket hellre förlustar
sitt öga vid anblicken af den förföriska halfbeslöjningen.
Derföre anklagades han och anklagas ännu för ateism
och immoralitet. Vi skola se närmare på dessa
anklagelser.
Vi vilja ej fästa oss vid ord, följaktligen icke lägga
allt för mycken vigt vid orimligheten af beskyllningen
för ateism mot en man, som onekligen städse erkände
tillvaron af en guddomlighet. Men om någon frågar efter
beskaffenheten af den guddom, som var föremål för
Göthes dyrkan, och, för att tillfredsställas, nödvändigt vill
hafva det svar, att det var samma Gud, som han sjelf
dyrkar med alla de attributer, som dogmatik och katekes
uppräkna, så kan väl hända att denne «någon» finner
anledning att anklaga skalden för irrlärighet. I
sjelfva verket är det en vansklig sak att ställa
menniskor till rätta för deras enskilda föreställningar om
det guddomliga. Kanske finnes ej två äfven af dem,
som bekänna sig till den mest ortodoxa tro, hvilka hysa
en i alla delar fullkomligt öfverensstämmande föreställning
om det guddomliga väsendet och de guddomliga
tingen, så vida de nämligen tillåtit sig att tänka öfver
dem, och ej blott mottagit sin bekännelse såsom en
död lexa, som de mera bära på läpparne än i hjertat.
Om Göthe kan gerna sägas, att han icke var kristen i
den mening, att hans kristendom skulle af ett ortodoxt
presterskap kunna godkännas. Hans åsigt af guddomligheten
är afgjordt panteistisk. Gud var för honom den
naturliga och den andliga verldens grund, naturen och
anden Guds uppenbarelser, och hans gudstjenst bestod
uti att städse söka Gud i dessa hans uppenbarelser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
