Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Göthe än hos Schiller? Och dock går och gäller denne
för en skäligen god kristen, under det att man aldrig
tröttnar att tala om den «store hedningen». Säkert är,
att denne store hedning bättre tillegnat sig kristendomens
anda än de, som med sina fanatiska skrän
oroade hans lefnad och skymfa hans minne, att han i
sitt praktiska lif var en bättre kristen än de, som
fördöma honom för hans okristlighet, och att han mot alla
menniskor väl förstod att iakttaga den fördragsamhet,
som kristendomen så tydligt predikar och de kristne så
trögt utöfva. Om han med den praktiska utöfningen af
sådana kristliga dygder och med sådana åsigter om den
kristliga moralens sanning, förtjenar namn af kristen,
lemna vi derhän. Namnet gör föga till saken: framför
allt lärer han med eller utan detta namn kunna
erkännas både såsom konstnär och menniska, han, så väl
som så många andra, dem intoleransen eller den fromma
dumheten fördömt — och det är och förblifver för oss
hufvudsaken.
Man har äfven i vissa af Göthes skrifter eller i
hans författarskap i allmänhet trott sig upptäcka
osedliga syften. En sådan beskyllning skulle, ifall den
befunnes grundad, vara vigtigare än den föregående,
emedan den skulle kasta en skugga icke allenast på hans
moraliska karakter, utan äfven på hans estetiska
omdöme och konstnärliga snille. Upptäckten af denna
dolda egenskap i Göthes diktkonst tillhör den romantiska
reaktionens period: så vidt jag känner var Menzel
dess första utropare, men snart uppstod ett allmänt skrän,
som funnit skallande genljud äfven i vårt fädernesland.
Visserligen är det sannt, att konstens alster i allmänhet
icke böra mätas med etisk måttstock, då de icke äro
frambragta i ändamål att förbättra menniskors seder;
men säkert är å andra sidan, att om de, pröfvade ur
denna synpunkt, visa sig hafva en direkte osedlig
tendens, de tillika måste vara osköna, bland annat derföre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
