Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stråt, som han ansåg pligten för honom hafva utstakat;
han åsidosatte sina estetiska arbeten och sin böjelse
för ensliga sysselsättningar för skyldigheten att deltaga
i tråkiga regeringsdetaljer och göra tröttande
embetsresor; han var städse färdig till en tidsödande
tjenstvillighet mot sina vänner, liksom hans umgänge, hans
råd, hans bord och äfven hans kassa städse stodo till
tjenst för alla, som syntes honom dem värdiga eller
behöfde dem. Den ärofulla plats, som han fyllde i
Weimar, sökte han aldrig, han tvekade länge att mottaga
den, tills den af omständigheter och öfvertalelse
påtrugades honom; men han hade den konseqvensen att sedan
stanna på sin post och förblifva sig sjelf och sin pligt
trogen. Men hvad han oförryckt sökte intill sin sista
stund var egen utbildning och andlig förkofran: hvarje
hinder som uppställde sig deremot, vare sig egna eller
andras svagheter, egna eller andras fördomar, egen eller
andras tillfälliga yttre nytta, ansåg han sig både
berättigad och förpligtad att undanrödja med ständig hänsyn
till detta höga mål. Om detta ännu är egoism, så var
Göthe egoist: men det «fina» hos honom bestod då deri,
att han med denna sin egoism städse bekämpade, först
sin egen, sedan andras grofva egoism. — Sin ungdoms
etiska bildning hade han stadgat genom studium af
Spinoza, hvilken i synnerhet fängslade honom genom
«den gränslösa oegennytta, som framlyste ur hvar och
en af hans satser. Detta underliga ord: «den som rätt
älskar Gud, får ej fordra att Gud skall älska honom
tillbaka» med alla de försatser, hvarpå det hvilar, med
alla de följder, som derur härflyta, uppfyllde hela min
eftertanke», säger Göthe. «Att vara oegennyttig i allt,
oegennyttigast i kärlek och vänskap, var min högsta
lust, min maxim, min utöfning», försäkrar han sjelf på
gamla dagar i sin Dichtung und Wahrheit.
Med vederläggningen af dessa anklagelser, i fall
den lyckats, hafva vi likväl ej hunnit längre än att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
