Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta traditionens, den yttre auktoritetens godtyckliga
välde återfinna vi uti kristendomen såsom katolicism.
Den lutherska reformationen började — vi säga med
flit började — protesten emot denna yttre auktoritet
och sökte åter göra friheten gällande såsom kristendomens
princip. Att följa utvecklingen af denna protest
genom alla dess grader hörer icke till vårt ämne.
Ordet var en gång uttaladt och det blef icke förgätet.
Genom lutherdomens tro återfördes anden visserligen,
ehuru icke fullkomligt, till sig sjelf: den nyare tidens
filosofer hafva fortsatt hvad Luther börjat, och
menskligheten skall icke i sina bemödanden stanna förr än
den uti förmedlingen af tro och veta, vara och tänka,
har funnit den inre försoning, den nödvändiga frihet,
som den i årtusenden sökt. Och en bland de mest
högljudda röster för denna frihet är just den romantiska
skolans. Dess verksamhet är i denna mening progressiv
och rent kristlig. Den är det i den mening, som den
fortsatt reformationens verk och arbetat i protestantismens
anda: men om den — hvilket beklagligen är händelsen —,
förfärad öfver sina egna konseqvenser, någon
gång slagit tillbaka till sin motsats: så låter sig väl
detta förklaras, ja ursäktas; men ingalunda åberopas
såsom stöd för en bestående ofrihet, som svär emot
evangelii anda.
Att uppvisa den romantiska åskådningens spekulativa
grundläggning skulle här visserligen vara på sitt
ställe; men då en slik deduktion för många bland våra
läsare torde vara ofattlig och onjutbar, åtnöja vi oss
med att endast antyda densamma. Den romantiska
skolan sammanhänger nära med Fichte, hvilken också
under sina senaste lefnadsår stod i liflig beröring med
flera bland skolans förnämsta representanter. Fichtes
filosofi — den subjektiva idealismen — utgår ifrån jaget
såsom princip, och hufvudsumman af hans lära innehålles
uti satsen: Jag är allt. Denna sats innehåller utan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
