Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gifna blifver filosoferandets högsta resultat. Ty då det
absoluta är väsentligen process, ett blifva, men
åskådningen åter endast är i stånd att uppfatta dess ena
moment, nämligen det blifna vara’t, och i detta åter
städse ligger ett blifva, tränger åskådningen mer och
mer tillbaka tills den stannar vid det allraomedelbaraste
vara, nämligen intet. Ty endast det blifna, det
varande kan åskådas: det blifvande deremot, förnuftets
frihet, är endast tillgängligt för tanken, ty tanken är
just vara’t i dess rörelse. Åskådningen fixerar vara’t:
anden måste den förneka. På detta sätt har Schelling
hemfallit till den fixerade anden, naturen och historiens
fakta. På detta sätt har han sökt gendrifva historien i
dess utveckling framåt: deremot fasthängt vid dess fakta,
dem han oupphörligen, under regressiv rörelse, rekapitulerat,
till dess han slutligen kommit tillbaka till ett
paradis före all historia, en Gud före all skapelse,
såsom det omedelbart första. Tanken, till hvars fria
element Schelling aldrig förmådde svinga sig upp, denna
tanke, som hos honom ännu icke gällde såsom tanke,
utan ännu var omedelbar, under form af tänkande
fantasi, eller «tänkats genialitet», och som nu skulle
nedsättas till intellektuell åskådning, blef således af
Schelling underordnad under det omedelbara, det gifna.
Denna positivism, detta godtyckets framfart i den gifna
verlden, leder till katolicism, ty det är just den
protestantiska andan som hejdar denna framfart; hvaremot
katolicismen erbjuder godtycket ett vida rikare material,
en större verld af det vordna och fixerade att derinom
öfva sitt sjelfsvåld. Det är derföre man finner
katolicismen «varmare» än protestantismen. Det är
förmodligen också derföre som man finner den fria
«genialiteten» hos Schelling «varmare» än den sträfva och stränga
dialektiska metoden hos Hegel. O! dessa varma,
älskvärda själar, som föredraga att ana och känna framför
inse och veta, som hellre nedbädda sig i qvalmet af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
