Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sitt eget jäsande Gemüth, än uppstiga uti tankens rena
och friska dager, som hellre rufva öfver sin fantasis
godtyckliga skapelser, än de genomforska begreppets
regelbundna och — kalla kristallisationer! Men filosofien
skall nu icke allenast hafva sanning, den skall äfven
hafva värma!
Vi hafva vidrört de hufvudpunkter, genom hvilka
den schellingska filosofien tangerar den romantiska
skolan: såsom den intellektuella åskådningen, genialiteten,
det omedelbart gifna, godtycket, positivismen och
katolicismen. Det ser besynnerligt ut huru detta godtycke
kan stå tillsammans med underkastelsen under det
faktiska, under auktoriteten. Men detta förklarar sig bäst
ur den väsentliga skilnaden mellan godtycke och frihet.
Det förra underkastar sig inskränkningar, som strida
mot den senares begrepp. Godtycket är den ändliga
varelsens, det sinnliga jagets lössläppthet; det
inskränkes af inga andra band än godtyckliga; ty i samma
ögonblick som det lät sig stäfja af nödvändiga
bestämningar, skulle det upphöra att vara godtycke. Sådana
godtyckliga band äro nu de, som Schellingska filosofien
vill pålägga anden. Den sanna friheten eger i detta
godtycke sin argaste fiende: ty det uppträder med
frihetens anspråk, med postulatet att hafva genomträngt
objektiviteten, att följaktligen beherrska den; ehuru det
intet annat gjort än blindt kastat sig i dess famn för
att låta den gå och gälla, sådan som den förefinnes.
Schellings godtyckliga subjekt gjorde sig genom
den romantiska skolans historiska utveckling gällande i
hela den objektiva verlden. Den ande, som förut, djup
och innerlig, jäste hos Novalis, framträder nu i
väsentligen förändrad skepnad såsom fantasiens åskådning
och kall reflexion. Dessa två, fantasi och reflexion,
äro Schellingianismens konseqvenser: de äro anden i
godtyckets form, tänkats genialitet i den onda mening, att
subjektets infall den ena gången icke hafva giltighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
