- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Litteraturhistoriska afhandlingar /
386

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bemödanden i en ny och högre riktning visat sig i första
rummet fiendtliga mot de äldre och föregående; och att
deras första rörelser på en förut obeträdd bana vändt
sig polemiskt emot det förut rådande föreställningssättet.
Konsten var för de äldre grekerna religion, och hade i
denna gestalt sammanvuxit med deras nationalitet: det
var således icke att undra på, om filosoferna å ena
sidan tadlade deras föreställningar om det guddomliga,
såsom guddomen ovärdiga, och folket å den andra hatade
och förföljde sina filosofer såsom gudsförnekare. Ty det
är vanligt att den, som ej dyrkar guddomligheten under
den form, som nationalkulten iklädt densamma, och som
för massans fattningsgåfva är den enda tillgängliga, gör
sig misstänkt att förakta det guddomliga. Sokrates,
hvilken ledde spekulationen inåt den menskliga
intelligensen sjelf, och i följd af denna sin ståndpunkt måste
befinna sig i strid med sin samtid och hela andan af den
grekiska kulturen, yttrar sig, ehuru på sitt vanliga
försigtiga sätt, likväl med en omisskännelig bitterhet emot
konsten, hvars yttre betydelse inom de grekiska
samhällena synes hafva bestämt hans omdöme, utan att
han inlåtit sig i en grundligare forskning öfver dess
väsende. Brukbarheten och nyttan synes hafva varit de
gradmätare, efter hvilka han uppskattade konsternas
större eller mindre värde. Sedligheten och det goda
voro för honom det högsta, och sambandet mellan dessa
och konsten var för honom så mycket mindre klart, som
denna, med den samhälleliga vigt den såsom religion
egde, snarare syntes honom motarbeta det ändamål,
till hvilket den likväl i sjelfva verket varit en
förberedelse. Han såg ett motsattsförhållande, der i sjelfva
verket endast fanns ett högre och ett lägre i
utvecklingen af enahanda princip.

I afseende på Platos tankar om konsten och det
sköna befinna vi oss i en ej ringa förlägenhet emellan
de olika åsigter deraf, som uttalat sig hos de särskilda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:20:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bemsamlade/8/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free