- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Litteraturhistoriska afhandlingar /
392

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ställe, att undersöka den historiska betydelse, som
tillhört den Aristoteliska poetiken under gången af
vitterhetens utveckling, äfvensom de olika tydningar, hvilka,
föranledda af svårigheten att rätt förstå förf:s mening,
— hvilken dock alltid säkrast fattas i sammanhang med
hans spekulation i allmänhet — legat till grund för
olika åsigter af poesien hos olika nationer under olika
tidehvarf. Men då det dels varit vår afsigt att
framställa vår filosofs lära sådan som den är och måste,
eller åtminstone efter all sannolikhet bör fattas, icke
sådan som den, missförstådd och förfalskad, fordom
ingått uti numera antiqverade teorier; och en dylik
undersökning dels äfven skulle föranleda en vidlyftighet, som
ej står tillsammans med detta arbetes plan, emedan det
ej med någon slags nödvändighet betingar dess
utveckling, så anse vi oss kunna lemna den åsido. — Vi hafva
lagt stereotyp-editionen, Lips. 1831, till grund för vår
bearbetning, och undvikit att inlåta oss i de filologiska
striderna rörande textens kritik, öfvertygade att en
författares bokstaf genom ingenting blifver tydligare än
genom hans anda, och att den, som missförstått den
senare, förgäfves skall öfva sin skarpsinnighet på att
förmedla de skenbara motsägelserna i den förra,
äfvensom att andan, rätt fattad, till den grad är bokstafvens
herre, att den sällan löper fara att misstyda denna, der
dess skepnad visar sig dunkel, ja stundom är i stånd
att på ett tillfredsställande vis ersätta den, der
ålderdomen och tidehvarfvens hårdhändthet utplånat
densamma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:20:53 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bemsamlade/8/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free