- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Litteraturhistoriska afhandlingar /
394

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som äfven oftast uti flöjt- och zitterspelet [1]. Hvad som
åter särskiljer dessa poesiens arter ifrån hvarandra kan
skönjas ur tre synpunkter:

1:o) I afseende på medlen för framställningen (τῷ
γένει ἑτέροις μιμεῖσθαι). Dessa medel äro rytm, språk
och harmoni (ῥυθμός, λόγος, ἁρμονία) och
skaldeslagens skiljaktighet betingas deraf, huruvida de
begagna ett eller annat eller alla dessa medel för sin
framställning. Så eger flöjt- och zitterspelet endast
rytm och harmoni, epos deremot endast rytm och språk,
och kan äfven stundom sakna det förra. Ty det är ett
misstag af menniskor i allmänhet, då de mena att det
är metern och icke mimesis som bestämmer poesien till
poesi. Tragedien åter och komedien samt den dityrambiska
poesien och nomerna [2] begagna alla dessa medel [3].

(Kap. I.)

2:o) I afseende på föremålen, innehållet af
framställningen (= τῷ ἕτερα μιμεῖσθαι). Detta föremål
eller innehåll är alltid närmast handling, hvars
beskaffenhet åter bestämmes af den handlandes goda eller
dåliga karakter (ἦθος). Skiljaktigheten ur denna
synpunkt skulle således ligga deri, huruvida konstnären


[1] Aristoteles hänförer dessa musikaliska konster till poesiens område
af det skäl, att alla slags dikter hos de gamle, ej ens med undantag af de
episka, föredrogos med accompagnemang af instrumenter. Knebel,
Aristotelische Poetik. Sid. 354.
[2] Νὀμοι voro religiösa sånger (ursprungligen till Apollos ära), som
föredrogos i början af körer, sedermera af enskilda sångare med
accompagnemang af zittra och mimik.
[3] Originalet uppgifver dessa «medel» vara: ῥυθμός, λόγος, ἁρμονία;
längre ned i samma kap. deremot ῥυθμός, μέλος och μέτρον. Om μέλος
antages betyda detsamma som ἁρμονία, så ligger skiljaktigheten endast i
μέτρον i st. f. λόγος, och har sin förklaring deri, att på senare stället är
fråga om de slag af poesi, som uttryckligen sägas böra hafva metrisk form,
hvaremot på det föregående epos är inbegripet, hvilket kan uttrycka sig ἢ
λόγοις ψιλοῖς (obunden stil) ἢ τοῖς μέτροις. (Ex.: Sophrons och
Xenarchi Mimer.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:45:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/8/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free