- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Litteraturhistoriska afhandlingar /
395

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tecknar goda eller då)iga menniskor (onouåaiovg rj
<pavÅovg) [1]; eller bättre, lika goda eller sämre än
samtidens menniskor. Häraf följer att de ofvannämnda
slaggen af poesi, enligt denna indelningsgrund, kunna
hvartdera åter sönderfalla i särskilda arter (t. ex. dramat i
tragedi och komedi eller dramatisk parodi) [2].

(Kap. II.)

3:o) I afseende på sättet huru framställningen sker
(ro5 éfiQcog xal fAtj idv aviov tpo/ior fiifiéHo&ni).
Man kan nämligen framställa samma föremål med
samma medel
likväl på olika sätt. Sålunda kan
poeten antingen, såsom i epos, dels sjelf berätta, dels
införa andra personer talande, eller, såsom i lyriken,
tala i eget namn utan att inträda i en annans personlighet,
eller slutligen, såsom i dramat, låta de handlande
personerna, såsom sjelfverksamma, omedelbarligen
framträda för åskådarnes ögon [3].

(Kap. III.)

Skaldekonsten har två i menskliga naturen grundade
orsaker att tacka för sitt ursprung, nämligen den


[1] Egentligen till handling dugliga eller odugliga. Se Knebel,
sid. 355.

[2] Såsom exempel på författare, som tecknat bättre menniskor än
samtidens, anföres Homerus, lika goda Kleophon (tragisk och episk skald från
Athén), sämre thrasiern Hegeraon, «hvilken var den förste som skref
parodier». Härmed måste menas dramatiska parodier, då, såsom bekant är,
«Hipponax från Ephesus var uppfinnaren af parodien i allmänhet. (Se Rosenkranz,
Gesch. der Poesi, II. 228 f.)

[3] Aristoteles ansluter sig här i det närmaste till Platos åsigt af de
särskilda slagen af poesi, såsom den uttalas i dennes republik. Plato antager
nämligen mimesis såsom det karakteristiska för dramat (Aristoteles deremot
utsträcker mimesis till alla slag af poesi), ditayyeXla (berättelse) för
lyriken, och båda gemensamt för epos. Se Biese, Philosophie des Aristoteles,
II. 669, u. 2.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:54:39 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bemsamlade/8/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free