Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- När högmodet växer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
När högmodet växer.
Det förnimmes en och annan gång, som om ur vår
svenska jord i midnattsstunder ginge klagande suckar genom
aflöfvade lundar. Det tyckes, som om hon sörjde öfver
något och våndades af smärta, som om hon rent af börjat
finna sig ensam och ledas vid.
Kanske gör hon så och har skäl därtill. Ty si, hennes
söner fiy henne samt hålla sig för goda att gifva henne
den rykt och den ans, som hon tarfvar. Och dock har hon
sällan varit sen att belöna de sonliga omsorgerna, som ägnats
henne.
Långt framme i slutet af oktober, kan man ibland få
se långa rader af hafreskylar stå liksom bortglömda utåt
fälten, och frosten breder sin isiga och hårda skorpa öfver
obärgade potatisskördar.
Under och efter andtiderna synes det bäst, huru det
fattas armar, som skörda och bärga, och hemmansägarne
och deras hustrur, hvilka icke kunna få sig en dräng och
en piga med mindre än att de gifva nästan hela intäkten
af grödan i lön, hålla på att digna af släp och arbete sent
och tida.
Deras egna söner och döttrar hafva dragit bort med
nejdens öfriga ungdom, antingen till Amerika eller in till
städerna. Fabrikanterna, den fjärran Västern och landt-
I furumo och på slåtteriing. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:48:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/beratt/1/0115.html
