Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nikodemus i Föreberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jaha, mina vänner, den kvällen blef Nikodemus bet.
Ni skulle se, hur han ser ut nu. Han är blek som ett lik
och mager som en räf. Nu är det han, som får göra hvart
eviga dugg i Föreberg. Nu är det han, som får stiga upp
före sol och syssla, han som får koka kaffe och bjuda den
nya människan, den han naturligtvis äktade, på kaffe och
dopp, innan hon stiger upp. Nu är det han, som får gno
och släpa tills långt efter sol gått ner, men’s hon sitter inne
och fruar sig och smörjer sig och drar sig och tar de bästa
bitarne samt slänger rasket till Nikodemus. Och så har
hon tagit dit sin mor, en gammal tatterska och sin syster,
ett ilsket skrälle. Och dessa tre hålla nu på att jaga lifvet
ur Nikodemus.
Buktar han, så drabba de på honom med mortelstötar
och brandstakar. Så nog vet han, att han lefver.
Härom sistens talte han om sitt elände och grät:
— Gu’ gifve att ja’ fått behålla min gamla Lisa; dä’
va’ annat te’ fruntimmer. En vet hva’ en har, men inte
hva’ en får. Men dä’ har jag nok för dä’ ja’ inte var så’u
emot henne, som ja’ borde var’t och för min lathet och
snålhetI Måtte ni, gifta karlar, spegla er i mitt elände och
husera som folk och kristna med era gummor! slöt han.
Ja, måtte vi ha kraft att göra det!
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
