- Project Runeberg -  Berättelser / I furumo och på slåtteräng /
184

(1902) [MARC] Author: Thure Sällberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett illdåd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

184

ETT ILLDÅD.

Banker och miljonbolag lurade hvarandra och voro i
upplösningstillstånd, skandaler öfver allt, hvart man vände
näsan, falska papper och äktenskapsbrott, lurilej och oäkta
barn i alla väderstreck.

— Ilvart i hundingen ha dygden och äran och
ärligheten i handel och vandel tagit vägen? Hvart har vårt
öppna och reela sätt och vårt rättframma väsen flytt,
suckade jag. Tvi den dålige en sådan tidsålder och en sådan
mänsklighet.

Ja, det var mångahanda saker, som kommo för mig,
där jag satt och tänkte öfver situationen i världen. Och
min själ blef trött och mitt hjärta tungt och mitt hufvud
sjönk ner mot mitt bröst, så att jag liknade profeten Jonas
utanför Nineve. Och en reel och orädd Jonas behöfde vi,
sa’ jag för mig själf, som komme och förskrämde en del
bankdirektörer, kyrkeherrar och docenter, så att de klädde
sig i säck och strödde aska på sina flintskallar samt bättrade
sig och öfvergåfve sina jädrigheter, sina provisioner,
raderingar och slingerbultar.

— Jaha, en Jonas behöfva vi och det tvärt, suckade
jag vid mig själf.

I detsamma kom Isaks käring i Paradiset framstörtande
på min vedbacke, svett och andfådd samt utan kläde på
hufvudet.

— Ä’ dä’ vådeld hos ert? sporde jag.

— Nä’ det ä’ inte så väl heller! Vi ha’ gualof
brand-försäkradt och i ordning. Men det ä’ nå’t möcke, möcke
värre!

— Bevar’ oss väl! Mjältbrannen har väl inte slagit
ner iblann era kreatur?

—■ Ahnej, så illa är det då, gualof, inte. Men ja’ ä’
rädder, att jag mister Isak, stammade hon.

— Har han fördärfvat sej?

— Nä, men han ä’ möcke sjuker. Halsen har grott
igen på’n, han bränner som en eld och yrar och regerar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:48:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/beratt/1/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free