Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett illdåd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
ETT ILLDÅD.
kjortelen och slog ihop händerna och nedkallade åska och
eld och svafvel öfver Norragårdspojkarne.
—■ Hva’ ha’ di pojkarne gjort för ondt nu igen? frågade
jag och gjorde mej inte brådtom. Jag ville kantänka ha
reda på hvad sammanhang det fanns emellan
Norragårdspojkarne och den sjukdom, med hvilken Isak i Paradiset
blifvit beslagen.
— Hva’ Norragårdspojkarne gjort! Jo, bli dom inte
halshoggna, så finns här ingen rätt i riket! Dom ha ställt
dödssjukdom på Isak för det han boterade mot lekstugor
på sista stämman. Di ha gjort hemgång och begått många
andra brott, som ä’ eller borde va’ belagda med dödsstraff,
predikade käringen.
— Ja, ja, ungdomen ä’ ryslig nu för tiden. Den tänker
bara på nöje och njutning och jäklastreck. Ungdomen
behöfver mycken och god stryk. Men hva’ ha’ di gjort? lät
jag och drog ut vagnen.
Gumman snöt sig. Hon talade inte vidare om någon
brådska, när det nu blef tillfälle för henne att få prata och
ballra ett kapitel.
— Jo, började hon, i söndags var jag hos vår dotter
och måg i Bäckanäs, så att Isak var ensam hemma och
jag tänkte mej inte te’baks förrän på måndan. Men så
blef mågens stut sjuker på söndagskvällen, illa sjuk, så att
jag fick lof resa hem efter dyfvelsträck åt dom, och på det
viset kom jag hem. Det var en Guds lycka att stuten blef
sjuk, annars hade jag vart kvar i Bäckanäs hela natten och
då hade Isak vart förgången och döer och kallnader i
detta nu’et!
— Jo, det går underligt till! inföll jag.
— Dä’ gör så, ja! På söndagskvällen hade Isak gjort
bön i sin ensamhet och lagt sej och befallt sej i Herrans
hand, när två Norragårdspojkar, det var för resten Kalle
Israel och Albin Johannes, kommo till Paradiset och började
trumma på fönstren och sparka i dörrarna och kasta sten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
