- Project Runeberg -  Berättelser och utkast /
59

(1912) [MARC] Author: Victoria Benedictsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fairbrooks krögare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Tom Millner var tryggare i sin ställning än
någon monark på jorden. Men hur avhållen han
var, hade han dock sina avundsmän. Och många
av dem skrattade skadeglatt, när goodtemplarismen
började taga fart i Fairbrook. Nu skulle Tom
Millner få se!

Men han kände den mänskliga naturen och
skrattade igen, — visste nog att han skulle få
skratta till sist; hade inga bekymmer för den saken.
Därför kunde han stå på sin trappa och se
goodtemplarnas utfärder så godmodigt som om han stått
och sett på stimmet i en fisksump. De kunde gärna
gå där och roa sig så länge, nog visste han var
han hade dem ändå. Och när han en gång i likvid
för att kvarter brännvin fick ett goodtemplarmärke
i stället för sin betalning, blev han visst icke ond
över bedrägeriet, giorde icke ens anmärkning
däröver, utan gick endast in och visade den runda
lilla tingesten för sina stamgäster, som gladdes
med honom över denna penning. Tom Millner var
stolt över den som om den varit en medalj. Den
var mer än det; den var ett bevis på att han hade
rätt: han hade ju sagt dem hela tiden att det där
ofoget icke skulle räcka länge. Han kände
människonaturen.

Aldrig sattes ett större företag i gång i
Fairbrook, utan att Tom Millner skulle vara med, ty
hos honom lågo kapitalerna. Hjälpsam var han,
och i både glädje och bedrövelse hade han ett
deltagandets ord för sina vänner, jämte ett glas och
en cigarr. Och alltid gingo de gladare hem än de
kommit dit.

Ja, det var ett välsignat hus, Tom Millners.
Endast de gifta kvinnorna kunde icke inse det; de
förbannade det alla.

Tom Millner var icke anstucken av moderna
idéer om jämlikhet och dylikt. Det skulle vara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:48:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/berettelsr/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free