Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lalla tyckte om Nils. Först för det Berta tyckte
om honom och blev ännu vänligare och snällare,
när han var tillstädes. Och så tyckte hon om
honom för det han alltid var glad. När inte
husbond’ och »moran» voro i stugan, så kunde han hitta
på alla slags spektakel, göra två gubbar av ett
huvudkläde, sticka fingrarna i dem och så hålla
dem upp, låta dem bocka emot varandra, nicka och
göra allehanda roliga åtbörder, och han kunde tala
för dem båda, med ett mål för vardera, och han
kunde gräla och sjunga och allt möjligt, som han
låtsade att de giorde, och både drängar och pigor
skrattade så att de kunde kikna. Det giorde så
lustigt ont i sidorna, när man skulle hålla sig tyst,
ja, det värkte så att man rakt ville skrika, och
det fanns ingen annan råd än att pressa båda
händerna för munnen; men då var det allra roligast.
Från torgdagarna hade Nils nästan alltid något
hem med sig åt Berta, och ofta fick Lalla en
karamell eller en ny historia. Man blev alltid glad,
när Nils kom; det var som att vänta sig något gott.
Nu steg han inom dörren och höll den öppen
för Berta, som kom efter med båda
mjölkspannarna, vilka hon slamrande satte ned i köksdisken.
Hon såg bort åt Lalla och myste; och Nils såg
också på Lalla. Han höll en liten smörbytta under
armen; det var byttan som han haft sin
middagsmat i.
Vad var det de menade? De sågo så
skälmaktiga ut båda, det var visst något »hyss» de hade
för sig. Hade de något i byttan!
Lalla kände hur det började bli varmt omkring
öronen, och hon visste icke vart hon skulle se.
Det var så roligt, så spännande, så oroligt roligt.
Om han hade något i byttan åt henne! Nej —
det var icke möjligt.
Hon blygdes över sin egen tanke, så blev hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
