- Project Runeberg -  Berättelser och utkast /
114

(1912) [MARC] Author: Victoria Benedictsson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från skild håll - 3. Hednatur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

3. Hednatur.



Det är tyst här ute på heden, och icke ett ljud
når ert öra — jo, där borta på vägen bullret av en
skraltig vagn, men den avlägsnar sig allt mer, och
nu är det åter stilla.

Icke alla förstå att uppfatta skönheten hos ett
landskap sådant som detta, icke alla veta att njuta
av denna naturens storslagna vila. Och dock är
den så överväldigande stämningsfull.

Den, som en gång med öppna ögon och vaket
sinne sett ett sådant hedlandskap, som man kan
finna dem i norra Skånes skogsbygder, han förstår
att man kan älska en dylik karg natur.

Men så måste man också ha sett det, icke som
en resande, den där endast längtar efter målet och
i förbifarten kastar en blick på omgivningarna, icke
heller i sällskap, förenande med sig konvenansens
stela former och meningslösa pladder, utan ensam
som heden och fri som den.

Helst en sensommardag, när ljungen skiftar från
djupaste brunt till sammetslik grönska. Enen växer
i frodiga knippor mellan mossgröna stenar och
lingonriset breder sig ut med rodnande bär. Man
kastar sig i det korta gräset på någon backsluttning,
överskuggad av ett par vilsekomna björkar, och
blickar ut över nejden!

I kullar och dalar höjer och sänker den sig,
och över allt har den magra grusmarken klätt sig
i samma yppiga skrud. Mörka färger, men dess
bättre avteckna de sig mot den blåa himlen.

Mellan ett par höjder synes den stolta skogen,
och långt i fjärran spetsen av någon kyrka.

Icke ett spår av odling i hela grannskapet, icke
en mänsklig varelse; men nere i en dalsänkning,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:48:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/berettelsr/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free