- Project Runeberg -  Berättelser för folket /
80

(1929) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fången i Kaukasus - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och satte sig i marsch. Sjilin red och hans bagagevagn
åkte med i den långa raden av åkdon.

Det var en färd på tjugufem värst, och sakta gick det.
Än gjorde soldaterna halt, än gick ett vagnshjul
sönder eller stannade en häst och hela tåget blev stående
och väntade.

Solen var redan över middagshöjd, men endast halva
vägen var lagd till rygga. Det var dammigt och hett,
solen riktigt stekte och inget skydd fanns att få. Bara
nakna stäppen; inte ett träd, inte en buske utefter
vägen.

Sjilin red ett stycke i förväg och stannade sedan för
att invänta truppen. Återigen hade den gjort halt, han
hörde trumpetstötar där bortifrån. Sjilin började
fundera: »Om jag skulle ge mig av ensam, utan konvojen?
Jag har en god häst — om jag också råkar på tatarer
hinner jag undan. Skall jag eller skall jag inte?»

Han stod där och funderade. En annan officer,
Kostylin, kom ridande fram till honom. Han var
beväpnad med gevär.

— Låt oss ge oss av ensamma, Sjilin, sade han. Jag
står inte ut längre, hungrig är jag och hettan är ju
förskräcklig. Jag kan vrida ur skjortan.

Kostylin var en fet, däst karl, han var eldröd i
ansiktet och svetten strömmade verkligen, av honom.
Sjilin betänkte sig.

— Är geväret laddat? frågade han.

— Ja-

— Nå då ger vi oss av. Men ett villkor — vi får
inte skiljas åt.

Och de fortsatte i förväg över stäppen. De språkade,
men höllo vaksam utkik, och sikten var fri åt alla håll.

Men så tog stäppen slut och vägen, förde in i ett
bergpass.

— Vi måste rida upp och rekognoscera, sade Sjilin.
Annars kan de komma sättande uppifrån, innan vi hinner
varsna dem.

80

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:48:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/berfolk/0004.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free