Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fången i Kaukasus - I - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blodet droppade ner i ögonen. Han kunde varken sätta
sig till rätta på hästryggen eller torka av blodet.
Armarna voro så fastsurrade att det knakade i
nyckelbenen.
Länge och väl bar det berg upp och berg ner, så
redo de över ett vad och kommo ut på en väg mellan
höjder.
Sjilin ville lägga vägen de färdades på minnet, men
hans ögon voro igengrodda av blod och han kunde
inte vända på huvudet.
Det började skymma. De redo över ännu en liten
flod, och sedan bar det uppför ett berg igen. Nu luktade
det rök, hundar skällde. De voro framme vid en aul.
Tatarerna stego av sina hästar, en hop tatarbarn
omringade Sjilin och började skräna och jubla och kasta
sten på honom.
En tatar motade av barnen, lyfte ner Sjilin ur sadeln
och ropade på en dräng. En brednosig nogaj i bara
skjortan kom fram. Skjortan var trasig, hela bröstet
var blottat. Tataren gav honom en order. Drängen kom
med fotblack: två ekklossar hopfästa med järnringar
och i den ena ringen en bult med lås.
Sjilins armar löstes, fotblacken sattes på, och han
leddes till ett lider och knuffades in och dörren låstes.
Sjilin föll omkull på en gödselhög, blev liggande en
stund, trevade sedan i mörkret rätt på var det var
mjukast och lade sig där.
II.
Hela den natten sov Sjilin knappast en blund.
Nätterna voro korta. Genom en springa såg han hur det
började dagas. Han reste sig, krafsade springan bredare
och tittade ut.
Genom springan såg han vägen — den gick utefter
berget, till höger var en tatarisk sakla, framför den
83
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
