- Project Runeberg -  Berättelser för folket /
111

(1929) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gud ser sanningen, men hastar inte att yppa den

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Halvvägs råkade han en bekant handelsman och de
togo in på samma värdshus över natten. De drucko
sitt te tillsammans och gingo sedan till sängs vägg
om vägg. Aksenov sov aldrig länge. Han vaknade mitt
i natten, och som han föredrog att åka medan det var
svalt väckte han körsvennen och sade till om
förspänning. Därpå gick han ut i det mörka skän’krummet,
betalade värden och for.

Då han åkt fyrtio värst rastade han på nytt för att
fodra hästarna. Han lade sig att vila i värdshusförstun,
och vid middagstiden gick han ut på trappan och sade
till om att samovaren skulle tändas. Medan han väntade
tog han fram sin gitarr och började spela. I detsamma
kom en trojka med bjällror åkande upp på gården,
och ur vagnen steg en tjinovnik åtföljd av två soldater,
gick fram till Aksenov och frågade: — Vem är du?
Varifrån kommer du? Aksenov redogjorde för det ena
som det andra och frågade om han inte. fick bjuda på
ett glas. Men tjinovniken bara fortsatte sitt förhör:
»Var hade han tillbragt natten? Ensam eller i sällskap
med en handelsman? Hade han sett handelsmannen på
morgonen? Varför hade han åkt ifrån värdshuset så
tidigt?» Aksenov blev förundrad över alla dessa frågor.
Han redogjorde oförbehållsamt för allt och sade så:
— Men varför frågar ni ut mig så där? Jag är ingen
tjuv och ingen rövare. Jag är ute och reser i affärer
och behöver inte underkasta mig några förhör.

Då kallade tjinovniken på soldaterna och sade:

— Jag är poliskommissarie och jag förhör dig,
därför att handelsmannen i vars sällskap du tillbragt
natten är mördad. Låt mig se din packning, och visitera
honom ni.

De gingo in i värdshussalen, öppnade hans kappsäck
och hans respåse och började genomleta dem. Plötsligt
drog kommissarien fram en kniv ur påsen och röt:

— Vems kniv är det här?

Aksenov fick se en blodig kniv och blev förskräckt.

111

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:48:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/berfolk/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free