Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vandren i ljuset, medan I haven ljuset. Berättelse från den första kristna tiden - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han kommit i ett sådant läge. Han resonerade: min far
har vant mig vid ett överdådigt liv, men sedan har han
börjat snåla in på mitt underhåll. Om han från första
början utan några moralläxor givit mig vad jag till sist
ändå fått, skulle jag ha ordnat mitt liv därefter och
rett mig, men eftersom han aldrig gav mig tillräckligt
måste jag vända mig till procentare, och de sögo ut
mig. Jag fick ingenting över för det levnadssätt jag
som en rik ung man har anspråk på att föra, och jag
blygdes inför mina kamrater. Men min far vill inte
förstå allt detta. Han har glömt att han själv varit
ung. Han har försatt mig i det här läget, och om han
nu inte ger mig vad jag ber honom om tar jag livet
av mig.
Modern, som skämde bort sonen, gick till fadern.
Fadern kallade till sig sonen och började fara ut mot
både honom och modern. Sonen svarade fadern
ohövligt. Fadern slog till honom. Sonen grep tag om faderns
arm. Fadern ropade på slavarna och befallde dem
binda sonen och stäi^ga in honom.
Bliven ensam förbannade Julius sin far och sitt liv.
I sin egen eller faderns död såg han enda utvägen
ur det läge vari han försatts.
Julius’ mor led mera än han. Hon sporde sig ej vem
som bar skulden till allt detta, hon blott ömmade för
sitt älskade barn. Hon gick till mannen och bönföll
honom att han skulle förlåta. Mannen ville ej lyssna
till henne, han började förebrå henne att hon skämt
bort sonen, hon i sin ordning gjorde honom
förebråelser, och det slöt med att mannen slog hustrun.
Men modern frågade ej efter sin sveda, hon uppsökte
sonen och övertalade honom att be fadern om förlåtelse
och ödmjuka sig. Sonen samtyckte, och då gick modern
åter till sin man och bad honom förlåta sonen. Fadern
for ut i vreda ord mot både hustru och son, men till
sist lovade han förlåta sonen på det villkoret att denne
hörde upp med sitt utsvävande levnadssätt och gifte sig
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
