Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vandren i ljuset, medan I haven ljuset. Berättelse från den första kristna tiden - III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vill inte döma dem) består just i att de inte vilja
erkänna den mänskliga naturen. Endast en åldring som
lämnat alla lidelser bakom sig skulle kunna fullkomligt
efterleva deras lära. En man i sin krafts dagar eller
en yngling som du, som ej känner livet och sig själv,
kan inte böja sig för deras bud, ty dessa bud äro
grundade inte på människans natur utan på tomma
resonemang. Går du till dem, så kommer du att lida av
samma saker som du nu lider av, men i vida högre
grad. Nu leda dina lidelser dig in på orätta vägar, men
du kan ändra kosa, om du finner att du har gått vilse.
Nu äger du åtminstone tillfredsställelsen av frigjord
lidelse, det vill säga liv. I deras krets måste du med
våld tygla dina lidelser, men kommer att förirra dig på
samma sätt, endast än värre, och utom det lidandet
kommer du också att få dragas med det oavlåtliga
lidande som otillfredsställda mänskliga drifter innebära.
Släpp ut vattnet ur dammen, så vattnar det åker och
äng och djur, men däm för det, så gräver det sig
igenom och bryter fram som smuts. Likaså är det med
lidelserna. Utom de trossatser som äro kristianernas
tröst och som jag nu lämnar åsido ha de sin
levnadslära. Den består i att de fördöma våld, krig, domstolar,
fördöma egendom, fördöma konst, vetenskap, allt som
gör livet glatt och angenämt. Alltsammans skulle vara
gott och väl, ifall människorna vore likadana som deras
mästare påstås ha varit. Men sådana äro de inte och
bli de aldrig. Människorna äro onda och rov för
lidelserna. Och detta lidelsernas spel och de konflikter det
ger upphov till hålla människorna kvar i det tillstånd
vari de leva. Barbarer veta inte av några hämskor, och
en enda vilde skulle för att tillfredsställa sina drifter
förinta hela världen, om alla människor böjde sig lika
undergivet som kristianerna göra. Om gudarna hos
människorna ha nedlagt känslorna av vrede, hämndlust,
ja även hat mot de onda, så ha de gjort det därför
att dessa känslor äro oundgängliga för det mänskliga
137
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
