Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vandren i ljuset, medan I haven ljuset. Berättelse från den första kristna tiden - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Jo, i stället för att genom ert arbete medverka
till statens förkovran och i mån av förtjänster genom
er strävan stiga högre och högre i människornas
aktning förklara ni av högmod alla människor lika för att
inte behöva anse någon förmer än er själva utan kunna
betrakta er som kejsarens jämlikar. Så tänka ni själva
och så lära ni andra att tänka. Och för de svaga och
lättjefulla är det ju en förledande lära. Varje slav blir
med ens kejsarens like. Om människorna lyssnade till
er, skulle samhället upplösas och vi skulle återgå till
barbariets tidsålder. I staten predika ni statens
upplösning. Men själva er tillvaro har staten till
förutsättning. Funnes inte den skulle inte heller ni finnas. Alla
skulle ni vara slavar hos skyter eller vildar, de första
bästa som fått vetskap om er existens. Ni kunna liknas
vid en böld som förstör kroppen men kan nära sig
endast av kroppen, uppstå endast i den. Den levande
kroppen bekämpar bölden och kväser den. Detsamma göra
vi med er och måste så göra. Och trots mitt löfte att
hjälpa dig till uppfyllelsen av er önskan betraktar jag
er lära som högst skadlig och även lumpen; lumpen
därför att jag anser det orättrådigt och otacksamt att
bita det bröst som när en, att draga gagn av
samhällsskickets välgärningar men inte deltaga i det arbete
varigenom det upprätthålles, utan undergräva det.
— I dina ord, svarade Pamfilius, skulle det ligga
mycket berättigat, ifall vi verkligen levde så som du
tror. Men du känner inte vårt liv och har gjort dig en
felaktig föreställning om det. Ni med era lyxvanor
ha svårt att föreställa er hur litet människan behöver
för att existera utan försakelser. Människan är så danad
atf hon i friskt tillstånd med sina händer kan utföra
betydligt mycket mer än som behövs för hennes
uppehälle. Och genom att leva tillsammans äro vi i stånd att
genom vårt samfällda arbete utan ansträngning
underhålla såväl våra barn som åldringarna, de sjuka och
kraftlösa. Du påstår att vi kristna hos slaven väcka en
168
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
