- Project Runeberg -  Berättelser för folket /
176

(1929) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vandren i ljuset, medan I haven ljuset. Berättelse från den första kristna tiden - X

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ingen plats ledig för sig. Han gick vidare. Nästa
vingård var äldre och mindre rikbärande. Men icke heller
där fanns arbete för Julius; alla arbetade par om par
och det var ej plats för honom. Han gick vidare och
kom till en redan överårig vingård. Den låg alldeles
öde. Stockarna voro mossiga och krokiga och efter vad
Julius tyckte tomma alla.

»Sådant är mitt liv», sade han sig. »Om jag hade
kommit första gången, skulle det ha liknat den första
vingårdens frukter. Om jag hade kommit, när jag
andra gången var på väg, skulle det ha liknat den
andra vingårdens frukter. Men se här mitt liv nu —
det är likt dessa överåriga, onyttiga stockar, som inte
duga till annat än bränsle.»

Och Julius förfärades över vad han gjort, förfärades
över det straff som väntade honom, därför att han
förspillt hela sitt liv. Och han bedrövades och sade:

—• Ingen plats finns för mig och ingenting kan jag
nu uträtta. Och han grät över att han kastat bort det
som nu aldrig kunde återfås.

Med ens hörde han en gubbröst, en röst som talade
till honom.

— Arbeta, min broder, sade rösten.

Julius såg sig om och varseblev en årböjd,
vitskäggig gubbe, som med nöd förmådde flytta fötterna.
Han stod vid en vinstock och plockade ner några ännu
kvarhängande söta druvor. Julius gick fram till honom.

— Arbeta, käre broder! Arbete är en fröjd. Och
gubben visade honom hur han skulle leta druvorna.
Julius gick att leta, fann några och kom för att tömma
dem i den gamles korg.

Och den gamle sade:

— Se bara, äro de här druvorna kanske sämre än
dem de plocka i de andra vingårdarna? Vandren i
ljuset medan I haven ljuset, sade vår mästare. Hans
vilja, som sänt mig, är att var och en som ser Sonen
och tror på honom skall hava evigt liv, och jag skall

176

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:48:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/berfolk/0100.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free