Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kornej Vasiljev - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ju sämre det gick honom, dess mer skyllde han på
henne och dess hätskare blev han emot henne.
Sin sista plats som boskapsfösare hade han tagit hos
en man han inte alls kände till. Kreaturen blevo sjuka,
Kornej rådde inte för det, men husbonden blev
ursinnig och avskedade både bokhållaren och honom.
Ingen annan plats stod att få, och Kornej beslöt att
ge sig ut på vandring. Han skaffade sig ett par
storstövlar och en bastant påse, stoppade te, socker och
åtta rubel i påsen och begav sig av till Kiev. I Kiev
trivdes han inte, och han vandrade vidare till
Kaukasien och Nya Aton. Innan han hunnit fram till Nya
Aton blev han sjuk, fick feber. Det var slut med
krafterna, kände han, en rubel och sjuttio hade han i
kassan, inga bekanta hade han och han beslöt att bege
sig hem till sonen. »Kanske hon är död nu, det usla
stycket», tänkte han. »Lever hon, så skall jag då
åtminstone innan jag dör låta henne veta vad hon har
gjort mig, slynan», tänkte han och styrde kosan hemåt.
Febern släppte inte. Han blev allt kraftlösare och
orkade inte gå mer än en tio—femton värst om dagen.
Han hade ännu tvåhundra värst kvar när pengarna togo
slut och han måste tigga sig fram och taga
natthärbärge efter byfogdarnas anvisningar. »Gläd dig nu
åt ditt verk», tänkte han om hustrun, och av gammal
vana knöto sig de gamla kraftlösa händerna. Men det
fanns ingen att slå, och inte heller hade de knutna
nävarna någon kraft kvar.
Två veckor togo dessa tvåhundra värst, och
genom-sjuk och förbi uppnådde han den där byn fyra värst
från hemmet, där han utan att känna igen henne och
utan att bli igenkänd råkade möta Agasjka, som ansågs
för hans dotter men inte var det och vars arm han
hade brutit.
190
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
