Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För vad då? Berättelse från polska upprorens dagar - VII - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ski ut. Jag hade inte sett honom på länge och kände
knappt igen honom, så hade han åldrats. Hans fårade,
slätrakade ansikte var grönblek! Den blottade kroppen
var mager och gul, revbenen stod i bukt över den
insjunkna magen. Liksom alla de andra skälvde han för
vart slag och vred huvudet än åt ena sidan, än åt den
andra, men han stönade inte utan bad högt: »Miserere
mei Deus secundum magnam misericordiam tuam.»
— Jag hörde det själv, sade Rosolovvski hest, varpå
han slöt munnen och började draga snörvlande
andedrag genom näsan.
Ludwika, som suttit vid fönstret och lyssnat, brast i
snyftningar och satte näsduken för ögonen.
— De skulle ha! Vilddjur, vilddjur — det är vad de
är! skrek Migurski till, och han slängde pipan ifrån
sig, sprang upp och skyndade med stormsteg in i den
mörka sängkammaren. Albina satt som förstenad, med
ögonen orörligt riktade mot en mörk vrå av rummet.
VIII.
Då Migurski dagen därpå kom hem från sina
lektioner blev han glatt överraskad: hans hustru kom
honom till mötes med samma lätta steg och samma
strålande ansikte som i forna dar. Hon drog honom
med sig in i sängkammaren.
— Hör på här, Jozio!
— Ja, vad är det?
— Hela natten har jag legat och tänkt på vad
Rosolovvski berättade. Och jag har fattat mitt beslut: jag
kan inte leva på det här sättet, jag kan inte leva här.
Jag kan inte! Hellre dör jag än stannar här.
— Men vad skall man göra?
— Fly!
— Fly? Hur?
— Jag har tänkt ut allt. Hör på — och hon redo-
223
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
