- Project Runeberg -  Berättelser för folket /
274

(1929) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudomligt och mänskligt - XII

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rygg och hade tydligen feber. På kinderna brann en
het rodnad.

Mezjenetskij gick fram till honom.

— Hur är det med er? frågade han.

Den gamle reste sig med ansträngning på armbågen
och räckte fram en skälvande, vissen liten hand. Han
drog tungt efter andan, liksom samlade han alla sina
krafter, och sade med låg, flämtande röst:

— Du ville inte uppenbara det för mig då, men nu
skall jag uppenbara det för alla.

— Vad skall ni uppenbara?

— Om lammet... jag skall uppenbara sanningen om
lammet... den där unge mannen hade lammet. Och det
är sagt: lammet skall segra, besegra alla... Och de
som är med det, de utvalda, trogna.

— Jag förstår inte, sade Mezjenetskij.

— Du måste förstå i andan. Konungarna få makt
tillika med vilddjuret. Men lammet skall besegra dem.

— Vilka konungar? frågade Mezjenetskij.

— Det är sju konungar. Fem hava fallit, en är och
den andre har ännu icke kommit, och när han kommit
skall han icke längre förbliva... det vill säga hans
ände skall komma... Förstår du?

Mezjenetskij skakade på huvudet. Han trodde att
gubben yrade och talade ord utan mening. Detsamma
trodde också kamraterna i cellen, Den rakade
arrestan-ten, som hade kallat på Mezjenetskij, gick fram till
honom, gav honom en lätt knuff och sade med en
blinkning i riktning mot gubben:

— Vårt tobaksvälde han bara pratar och pratar. Men
vad han säger det begriper han visst inte själv.

Men gubben visste mycket väl vad han sade. Och
vad han sade hade för honom själv en klar och djup
mening. Meningen var att det ondas herravälde snart
skulle vara till ända, att lammet skulle övervinna alla
genom godhet och saktmod, att lammet skulle avtorka
alla tårar och varken gråt eller sjukdom eller död skulle

274

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:48:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/berfolk/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free