Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN JULBEBÅTTELSE
och låtsades slå henne, och de tumlade in i salen
och barnet sprang emot dem och skrek och sjöng
i förtjusning, med glitterguld och bomullssnö i hår
och på klänning.
Men inom sig tänkte han:
Detta får du ej låta förvilla dig! Det var de
två hundra, du i nästa månad hade tänkt bedja om,
när alla räkningarna komma. Men det är ju i alla
fall oväntadt och gör henne lycklig. Dock själf
får du erkänna saken sålunda: en af väggarna, som
ännu ej ramlat...
Han gick in i sitt rum för att lacka julklappar.
Alla lampor voro tända och nya ljus i alla stakar
och granen var klädd. Mot fönstrets rutor kommo
flingor, det hade börjat snöa. Han hörde hustruns
ljusa sopran gnola i köket och barnet klappa i
händerna och han sade till sig själf:
— Det är jul.
Adolf Kleinert lutade sig tillbaka i stolen och
slöt ögonen, vädrande julatmosfären som en trött
spårhund.
Där var den läckra lukten af risgrynsgröt med
socker och kanellager, doften af vinteräpplen och
fikon, marmeladens svaga arom, oset af brinnande
vaxstapel och smältande lack, och öfver och genom
det hela kådessensen från den heliga kvällens
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
