Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 T ANISL AW PODORSKYS ILLUSIONER
Några honorar kunna ej ifrågakomma — utom till
de gamla, annars gå de inte med! — nu första
numret, innan man får se hur det bär sig. Men
nästa år betalas förstås ordentligt. Ty kommer den
att ge vinst så sända vi ut ett stort nummer hvar
jul. Det är ju klart att det blir dyrbart för
förläggarn, fint papper, färgtryck, stor upplaga, litterär
och artistisk. Och så äro de gamla så dyra på
sina bidrag!
Jag såg genom fönstret en flik af en blå
himmel öfver ett rödt kopparplåtstak på en gul fasad
och solen lyste på min dammiga matta så att
mönstret liknade arabesker af guld och blod ehuru de
i skuggan bara voro sanningsenligt smutsgula och
snusbruna. Det var vårens solsken efter grådagrarna
och jag erinrade mig att jag hade en skvätt
kryddbodportvin kvar sen ett flickbesök. Jag frågade
poeten Stanislaw Podorsky, som hvarken var poet
eller polack, men nog så god diktare ändå, om han
ej ville ta af ulstem och dricka ett glas vin?
— Tack, svarade han och strålade upp på nytt,
ulstern behåller jag helst på, men ett glas vin gärna!
Och sen jag fått fram buteljen och ett par glas
satt han där förnöjd på bordskanten som ett
förryckt gotiskt ornament och talade vidare om idéer
och illusioner.
Hur det var dref samtalet från litteratur och
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
