Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN NATTMÄNNISKA
unge föreslog, att de skulle åka, men därpå ville ej
den andre gå in.
— Låt oss gå, det är skönt, det regnar ju icke,
och man sofver bättre efter en promenad.
De gingo tysta och sögo på sina cigarrer. Då
och då sneglade den äldre på sin kamrat som ämnade
han föreslå något, men genast hejdade sig. Denne
åter gick i tankar för sig själf, men hörde hur den
andra flera gånger suckade. Han hade dock icke
lust att börja ett samtal, han var trött och längtade
hem, förargad öfver att trots sin föresats åter hafva
blifvit sen.
En och annan nattvandrare passerade dem, en
ung flicka, de mötte, sade något i förbifarten. En
poliskonstapel stod vid en lykta, och en droska,
hvars hjul hade gummiringar, svängde hastigt om
ett hörn, man hörde endast hofvarnas klapprande
gatan uppåt. De hade hunnit fram till
Drottninggatan utan att växla ett ord. Där sade den äldre:
— Så mörkt här är och tomt, storstad — puh!
Här skulle naturligtvis vara bländande belysning
och bulevardlif...
— Tja.
Så gingo de åter tysta. Om en stund yttrade
han igen några ord, half högt, liksom för sig själf:
— Och icke heller finns det något ställe, där
man kunde få ett par mörka öl?
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
