Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRANNARNA
Och nu äro vi förlofvade — att tänka sig att
kaptenskan genast gillade alltsammans! Redan tidigt
i vår skola vi gifta oss, Mirja vill det själf, alldeles
bestämdt, och jag har naturligtvis ingenting emot
en kort förlofning. Vi komma att bo här så slippa
vi bosättning och den rara gumman de tråkiga
uthyrningarna. Och vi skola nog reda oss, mina
utsikter äro ej så dåliga inom affären, och det är
märkvärdigt hvad kärleken gör en stark.
Det vill säga: När man är lycklig nog att få
en kärlek som Mirjas — ren, hängifven, trofast!
II.
Så får jag då ändtligen resa! Lämna det lilla
land, som lej vill veta af mina böcker, men som dock
är mitt och som jag älskar, och den tillbedda
småstad, där kamrater ej längre besvara min hälsning
sedan jag slungat min ämbetsmannabana.
Hvart skall jag resa? I mitt hufvud surra
geografiska namn som bin i kupa — Paris! London!
Berlin! Kaféplanterade bulevarder, myllrande
citygator, militäriskt snörräta esplanader. Klingande
8. — Ridå.
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
