Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANNONSAQENTEN
vänster, det åldriga ansiktet högrödt, ännu darrande
af uppsträckningen och med den stackars portföljen
viken, tummad, klämd, vänd upp och ned under
armen drog han sig baklänges ut genom dörren.
Detta var som sagdt den dagliga rutinen men
stundom kunde schemat växla något.
En gång — det var en vacker vårdag med
sugande vind och mattande luft — reste sig ej
gubben det bestämda klockslaget från sin plats.
Hans penna raspade ännu en halftimme, han
bläddrade och slog i sina kalendrar och firmaregister
och skref, skref. Pennan raspade — saktare, han
fick mindre brådt, ännu saktare, han lade slutligen
bort den. Han satt och stirrade ut i luften, suckade
djupt och började så arbeta igen. Om en stund
höll han upp och lyfte ånyo hufvudet. Han tog
upp en blårutig näsduk och torkade hastigt sin
bleka panna. Kring ögonen och under
kindkno-torna lade sig skuggor och han skrufvade sig
oroligt på stolen. Därefter återtog han skrifvandet.
Han skref en minut och reste sig därpå, gick fram
till manuskriptskåpet och slog i ett glas vatten, som
han tömde. Han fyllde glaset på nytt. Ingen lade
märke till honom — de äro få som af egen
erfarenhet förstå dessa symtom. Men plötsligt sade någon:
— Hvad nu då, klockan är två och herr
Blomstedt har icke gått. Olöm för all del icke frukosten!
141
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
