Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A NK 0N 8 A 6 E N T E N
mycket. Han skref ej mer så fort och han rörde
sig långsammare. De obehagliga privata
telefonbuden kommo oftare än förr och redaktören var
knarrigare än vanligt, det skaffades för litet
annonser. Men fortfarande hvarje morgon klockan en
kvart öfver tio trädde annonsupptagaren inom
dörren med sin uppmuntrande väderlekshälsning.
— År icke herr Blomstedt sjuk, sade jag en
morgon, vore det ej skäl söka en läkare?
— Det är ingenting, skyndade han att svara.
— Ingenting farligt, bara ett gammalt ondt som
ej kan botas. Jag har haft det mycket länge —
blifvit opererad för det, men det kommer igen,
det lägger mig nog i grafven. Men annars är det
egentligen ingenting, jag mår ganska bra. Det är
bara synd att jag är så trött, jag hinner ej så mycket
som förr.
Och med en rädd blick mot redaktörens rum
, tilläde han hastigt och hviskande, måhända
fruktande att han skulle blifva uppsagd:
— Haf han sagt något? Jag klagar ju icke...
Nej han klagade icke. I rörd ton talade han
i stället om sina intryck från ett morgonbesök vid
en teknisk fabrik i en utkant:
— Det regnade så, ett skönt höstregn. Jag
blef genomvåt, men jag kunde ej låta bli att gå
en bit vägen fram. Det var så vackert — liksom
146
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
