Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SAMMA VÄO
och där belysningen dämpad men färgrik strålade
öfver nypressade sommardresser, blänkande linne
och välknutna halsdukar, i hvars veck någon diamant
blixtrade. Det tycktes mig som om dessa lyckliga
och rika människor inneslutits i ett mystiskt och
praktfullt tempel, fjärran från torgets damm och
och gatans larm för att där få ostörda hembära
sin kult offer. Och nu hade jag af misstag
kommit in utan att äga ens den minsta lilla amulett
till skydd...
Det stod längs bort vid disken en högväxt,
svartklädd herre, som så småningom tilldrog sig
allas uppmärksamhet. Hans ansikte var Neros och
i hans ljusa ögon lyste stundom ett slags vansinne,
som fascinerade. Han talade med en ovanligt
välljudande stämma och begagnade väl beräknade
gester, men det hela blef till något excentriskt och
osammanhängande, något öfverspändt i bilden, som
kom mig att ana en framtida, obestämbar katastrof
— jag kunde nu ej redogöra för om intrycket gällde
mig eller honom. Jag antog att mannen var eller
varit advokat.
Bredvid denne stödde sig mot porfyrdiskens
silfverreling en liten tjock, flintskallig och slätrakad
man, hvars ansikte var ett enda soligt leende. Han
hade tagit af sin lätta rock och var i skjortärmarna.
Öfverallt bar han juveler, samtliga knappar, vid
158
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
