Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
UR LARMET
luften, där hvarje andedrag fyllde lungorna
med hälsa och kraft; det obundna i
vandringen, löftet om äfventyr, känslan af
ungdom, af romantik och behaget att vara borta
och utanför hvardagens och allfarvägens larm.
Sedan mötet med den unga landsmannen,
sammanställningen af de två starka och sunda
kropparna, ensamhetskänslan som kom på
nytt, men hvars närvaro den gången hade ett
visst njutningsdrag i smärtan, som all
själf-plågan, och till sist drömmen på gräsbänken,
hvars uppvaknande ledde till ett befriande
bad efter öfversinnligheten. — Nu hade den
lilla obetydliga och tillfälliga historien i alla
fall förenat ett par, som säkert med lif och lust
ekulle passa för verkligheten.
Kandidat Jungström gaf, sorgligt att säga,
i andanom en spark åt allt hvad drömmar
heter. Han gaf sig själf en spark. Den
förflyttade honom icke ett dugg längre fram än
han var förut, ty det var för sent redan från
början. Men den kunde — på sätt och vis
— sägas ersätta flygning, äfven
Pegasus-flykt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
