Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
152
UR LARMET
som en tofs, och med de små tättklippta
po-lisongerna. Nu förvirrade det onekligen, så
att man förgäfves sökte efter en likhet. —
Någon af de kungliga, menade kokerskan
(det var hennes svaghet), någon af prinsarna,
af hertigarna — och också landtmarskalken,
kunde man säga...
Emellertid gick Otto Stenstrand
små-gnolande fram och tillbaka, ur rum och i
rum. Han öppnade sin koffert och Palm fick
hänga upp kläder toch lägga in linne. Under
tiden pratade han. ’
— Kan du barbera? frågade han.
— Barbera — ja i—
— Ja> jal? menar raka.
— Joo då, jag rakade alltid brukspatron
och han —
— Brukspatron, ja det -är ju sant, du
var hos honom. Hm!
Herr Stenstrand promenerade vidare.
— Nu skall Vinroth (han kallade henne
vid efternamn som om hon varit en karl)
ge mig mat två gånger om dagen. Hvad som
helst, men alltid en gång oxkött, ju blodigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
