- Project Runeberg -  Ur larmet /
185

(1913) [MARC] Author: Henning Berger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JAGMASTAREN

185

Men nu var det lika dödstyst och lugnt
som strax förut och alla ljus och lampor
tycktes brinna ännu klarare eller än mer för*
sonande och andäktigt dämpadt — man hörde
lågorna sakta susa som syrsor i vekarna. Inga
fotsteg, ingen skrapning, icke minsta
tass-ning, där ute var det säkert kallt, klart och
ensamt under novemberstjärnorna. Icke en
gren knackade mot någon ruta och nattvinden
sjöng ej i skorstenen, den lilla pendylens tie*
kande var ej högre än ett fickurs gömda
hjärtslag.

— Det är bra, tack... mumlade
jägmästaren, det var någon af strykama från skogen
som skulle skrämma oss. Han har gått förbi,
full förstås, och sett att det lyste. Kanske
erinrade han sig jägmästarens kraftiga näfvar
från ett nappatag vid någon razzia, han lär
inte ha varit så blödig mot uteliggarna, min
namne Otto. Så steg spriten i hjärnan och
han sparkade på — han trodde nog det var
köksdörren. Det är alltsammans och nu gå
vi till kojs. Sof godt! Och släck alla
lamporna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:49:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bergerul/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free