- Project Runeberg -  Ur larmet /
240

(1913) [MARC] Author: Henning Berger
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240

UR LARMET

öfveTgångar ur verket Hon gjorde mer §n
tdet, .hon agerade .i hemlighet den olyckliga

- sångerskan, hvars blonda flätor och oskyldiga
.ögon uppväckte afgrundens begär. För Klara
•var det däremot själfva teaterbesöket som
diclhet, hvilket utfyllde hennes dagliga tankar
efter den minnesvärda aftonen. —:Han;kunde
icke tänka sig högre framtida lycka än många
kvällar få sitta så, men med Emil och som
hans fru.

Egentligen var det sålunda Frans som
ipå sätt och vis fått både mest och minst’ i
’behållning. Ideellt varhan måhända den. rikaste
af kvartetten — han visste han tillhörde
musikens utvalda .broderskap. Men i realiteten
>fann i han intet uttryck .för hvad som sjöng
inom honom. Han kände icke noterna och
ännu mindre hade han tillgång till ett
instrument. ’Och -han kunde hvarken sjunga .eller
eirehvissla. Hvad den saken beträffade kunde
;han .godt ha .varit dof och :blind och stum,
melodierna spelade inifrån. Att låta dem.gå
vidare, det kunde han icke.

’Som^minnenafrånieatevkvällen efterhand

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:49:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bergerul/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free