Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
UR LARMET
gamle till Frans’ far, ett till honom själf från
Emil och ett till Klara från Minna.
Arnold skref kort och knaggligt, det var
ett både bittert och öfvermodigt bref, fullt med
utfall mot fäderneslandet. Han skröt med
hur bra de hade det och hur praktiskt allting
var. Själf var han icke vanlig arbetare längre,
han var »vaktman» och »tidkipare» — hvad
det var, visste icke Björk, men antog att det
var ett mellanting mellan arbetsbas och
vaktmästare. Dessutom hade barnen fått det så
ställdt att de säkert skulle göra sin lycka.
Emil gick på en målarskola, det var en af
fabriksherrarna som intresserade sig för
honom. Och Minna hade en fin plats hos själfva
ägaren af den stora fabriken, hon var en
slags kammarjungfru, men frun hade hört
henne sjunga och nu fick hon ta lektioner
tillsammans med döttrarna — det var annat än
hemma det!
För öfrigt var brefvet så besynnerligt
staf-vadt att gubben Björk hade svårt att läsa
och förstå det.
Men Emil skref friskt och öppet och han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
