Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 1. Rörelsen - Jaget och Nuflödet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro vi i grund och botten, vad är vår karaktär annat än
sammanfattningen av den historia vi levat sen den dag vi
föddes, ja innan vår födelse, eftersom vi inom oss bära
anlag, undfådda genom arv! Tvivelsutan tänka vi blott en
liten del av vårt förflutna, men det är med hela vårt
förflutna och hela vår själsart som vi tråna, vilja och verka.
Vårt förflutna driver oss fram, det tar böjelsens form, fastän
blott en ringa del därav träder upp i dagen som
föreställning.
Då det förflutna sålunda lever kvar, blir det omöjligt
för ett medvetande att två gånger genomlöpa samma
tillstånd. Må omständigheterna gärna vara desamma, de
komma ändå ej att verka på samma människa, eftersom de
träffa henne i ett nytt moment av hennes historia. Vår
personlighet som var stund påbygges med hopad erfarenhet,
skiftar således oavbrutet. På grund av att den skiftar,
kunna dess tillstånd i djupet, även om de på ytan visa sig
lika, aldrig någonsin upprepas. Nuflödet (la durée) eller det
förlopp, genom vilket vi glida ur det förflutna genom nuet,
in i framtiden, ständigt upplagrande det gångna, detta kan
icke omkastas eller gå baklänges. Vi skulle aldrig kunna
återuppleva det minsta stycke därav, ty då måste vi först
och främst utsläta minnet av allt det som följt efter. Vi
skulle på sin höjd kunna stryka ut erinringen därom från
vår intelligens, men aldrig ur vår vilja.
Så gror och växer, mognar vår personlighet utan
återvändo. Vart enda av dess moment är något nytt, som lägger
sig till det som förut fanns. Låt oss gå längre ännu och
säga: det är inte blott något nytt, utan något oförutsebart.
Ty att förutse innebär att man förmår kasta in i framtiden
vad man uppfattat i det förflutna, eller att man föreställer
sig längre fram en ny förbindelse i annan ordning av redan
uppfattade element. Men ett tillstånd, betraktat som moment
i en löpande historia, kan aldrig ha varit uppfattat förut,
eftersom det rymmer allt det som redan uppfattats och
därtill vad det närvarande har att tillägga. Det är ett
originellt moment i en icke mindre originell historia.
Ett färdigt porträtt kan man förklara utifrån modellens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
