Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 1. Rörelsen - Den filosofiska metoden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men det är raka motsatsen som är sanning.
Den moderna vetenskapens gryning börjar i och med
att man uppställde rörligheten såsom en självständig
verklighet. Den föddes den dag Galilei lät en kula rulla ned
för ett lutande plan och beslöt att studera denna rörelse
uppifrån nedåt, i och för sig själv — i stället för att söka
dess princip i begreppen högt och lågt, dessa båda
orörligheter, genom vilka Aristoteles trodde sig kunna
tillfyllestgörande förklara rörelsens väsen.
Vårt förnuft är så mekanistiskt lagt, att det över huvud
endast fäster sig vid stela begrepp och orörliga rastställen,
markerade i tingens strömmande flöde. Blott detta kommer
det an på för människans tanke, när den följer sin
naturliga läggning och tillgodoser det praktiska handlandet,
bortser från all spekulation. Det vore mer än mänskligt, om
den skulle söka fatta vad som sker mellan rastställena, i
mellanrummen mellan avfärd och ankomst. Men det
tillhör filosofien att överskrida vanliga mänskliga betingelser.
Filosofera, det innebär att man tvingar tanken att arbeta
i en annan riktning än den invanda.
De svårigheter som vidlåda all metafysik, de
motsägelser i vilka den hamnat, klyvningen i motsatta skolor
och system, härleda sig till stor del därav, att man till
förvärvande av sann kunskap om verkligheten använt samma
förfaringssätt, varav vi gemenligen betjäna oss för praktiskt
nyttiga ändamål. Förvirringen härrör av att vi anbringa
oss i det orörliga och spana efter det som rör sig, i stället
för att anbringa oss i det som rör sig och följa detta
på väg.
De härröra ytterligare, dessa svårigheter, av att vi söka
återuppbygga verkligheten, som är en strävan och
följaktligen rörelse, med iakttagelser och begrepp, vilkas uppgift
just är att fånga och göra den orörlig. Man förstår, att
vår tanke kan utdraga fasta begrepp ur den rörliga
verkligheten, men det finns intet medel att i begreppets fasta
form återge verklighetens rörlighet. Men därav att vi
misslyckas i att bygga upp den levande verkligheten med hjälp
av stela och fullfärdiga begrepp, följer långt ifrån att vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
