Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tänkesättet Bergson - 2. Friheten - Jagets två synsidor - Jagets frihet och materiens bundenhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
ha sin rot just däri, att en viss psykologi finner behag i
att framställa det konkreta och levande jaget som en
sammanslutning av från varandra tydligt skilda delar som
successivt uppradas i ett homogent medium, man kallar tid
eller rum. För att undanrödja dessa motsägelser behövs
det alltså blott att vi sätta det konkreta, verkliga jaget i
stället för den symboliska och förvända bild av detsamma
den gängse psykologien låter oss se.
Jagets frihet och materiens bundenhet.
Den utredning av själslivets förlopp här ovan givits har
närmast medfört att vårt jag kommit att framstå i sitt
verkningssätt och handlande som avvikande från varje annat
väsen. Vi ha sett hur detta jag under beröring med
yttervärlden i viss mån antar något av dennas skarpa, precisa
form, medan det i sitt inre bevarar en rörlighet och
intensitet, en kvalitativ mångfald, som gör dess yttringsformer
till i förväg oberäkneliga nyskapelser. Detta innebär med
andra ord, att jaget till sitt väsen är fritt, att handlingen i
sina högre former är att betrakta som en återspegling av
hela själen sådan den i ögonblicket är, och att varje tal om
orsaklighet härvidlag förråder en bristfällig insikt om
själslivets verkliga förlopp. Sedd i detta ljus blir handlingens
frihet omöjlig att vederlägga, och varje försök till bevis för
den, genom en definition av friheten, också förgäves. Ty
friheten är blott ett ord, som betecknar förhållandet mellan
det konkreta jaget — sådant vi nyss här ovan beskrivit det
— och den handling det utför. Men detta ord är ej någon
definition, ty en sak kan man definiera, men icke ett
förlopp. Den fria handlingen är ett faktum som man
konstaterar, men icke bevisar. I samma ögonblick frihetens problem
uppställes på rätta sättet, visar det sig att det inte föreligger
något problem.
Denna uppfattning stämmer väl överens med människans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
